Brrra heij, (ta´t me en nypa salt)

Åter igen ett blogginlägg som kan kantas av fölera stavfel pga. för högt intag av både det ena opch det andra. Inget av dem olagligt. Detta kommer att raderas imorrn å jag vill ge en sun bild av mig själv. Så ni som läser detta njut av stunden.

Det finns två sanningar i livet...
Den ena hanlar om att livet endast är jävligheter som måste klaras av för att stärka dig till den slutgiltiga förvanlingen... ...döden.

Den andra är att det som stärker dig mest är kärleken, den sällsynta livslånga och hur du vårdar den. Varje sekund.

Kanske ovanligt vist. Kanske ovanligt mycket fyllesnack. Men det är et som kommer rent spontant utan att tänka.

P.S. Den andra sanningen är kanske den viktigaste medan den första är något att acceptera. Bara så ni vet eller får funera på. D.S.

Fotsvamp, stråke, suddigumm...

...olle, führer, halsband, Sauron, golgata, neandertalare, djursex, kompisgäng, bananskal, Horace Engdahl = kuf, alias, JFK, musmatta, älgjakt, kompis, Stockholm innerstad, Stockholm ytterstad, baknacke, ljuskrona, framnacke, bra svensk porr, försvaret, Tipp-Ex, Fed-Ex, NNP, fotboll, underkläder, Paolo Roberto, din mamma, modem, USB, rymdraket, explosion, lite naket, Metal Gear Solid, stämpel, glasögon, fotograf, hockey, penna, björkar, jag, fakturera, deklarera, högtalare, stenstan, höga/långa/breda broar, feta damer, cirkus, skoj och ploj, Heineken, Polen, pyramiderna, apartheid, VietCong, FBI, Allah, Kabooooommm, Selma Lagerlöf, proleteriatets diktatur, döden, tyska högern, tyska jabben, Moder Theresa, påven, roliga huvudbonader, saga, morfar, vikingar, foldingar, lilla mörken, svarte Sambo, anti-fascistisk propaganda, Elton John, flygelfantast, Leif GW Persson, 2 skäggiga hakor, musikvideo, sågspån, pårökt clown, orangutang, kolera, mögel, Pasteur, Lt. André Bränvall, symaskin, nordpolen, växthuseffekten, vilse, upphängd, hittad, reloading, Sony Ericsson, Mufasa, Jakarta, hål, Bermudatriangeln, övrigt, tunn och blek, stor saftig maskin, kött ä dött, hjälp, superlim, åsnor, jurassic park, fjäll, hoppa hopp, skräniga skrän, HTML, Fuji, LSD-chock, kardemumma, Akropolis...

En dam som kallar sig själv kåäss gav mig en kommentar på mitt föregående inlägg.
Hon berättade att hon hade sökt på google (eller "googlat" som det heter i folkmun) på Sveriges Rättssystem och då kommit in på min blogg av en slump.
Eftersom jag i ett tidigare inlägg nämnt orden Sveriges Rättssystem när jag behandlade inkapaciteringsteorin så hade jag fått en ny läsare. Och som jag förstått det så mäts respekt i bloggvärlden i första hand genom hur många läsare du har.
I andra hand (eller kanske rentutav tredje) kommer aspekten hur bra du skriver.
Så det jag nu gjort är ju att försöka höja pricksäkerheten vid en googling så att du med en större sannolikhet styrs in hit och kan då florera runt i min keramiska trädgård för bräckliga påståenden....

Välkommen

Quidquid latine dictum sit, altum viditur - "Allt som sägs på latin låter djupsinnigt"

Jajamen, så då satte de ut mig nånstans i skogen och jag skulle genomföra mitt ensamdygn i överlevnadskursen.
Med mig hade jag ryggsäcken, strumpor, vatten, värmejacka, handskar och ett kokkärl som jag suttit sönder och som nu var obrukbart.
Jag satte igång med att bygga mig ett vindskydd i maklig takt. Eftersom jag inte skulle ha annat att göra så gjorde jag det så långsamt som möjligt för att slippa sitta sysslolös senare.
Kl. 18.00 var det lika svart i skogen som Harald Blåtands tänder.
(D.v.s jättesvart. Det vara bara det att man benämnde svart som blå på den tiden.
Undrar vad man benämnde "blå" som. "Gul"? Omständigt...)

I varje fall så var det nu mörkt och jag stod där med ett halvfärdigt vindskydd och såg inte ens träden framför mig. Men jag fortsatte och efter tre timmar till var jag klar. 1 timme användes till att med ett panikartat grepp, uppklättrad på tre meters höjd bryta torra grenar från granar i mörkret. Resterande 2 timmar spenderade jag med att hitta tillbaka till mitt vindskydd.

Unggefär 21.30 hade jag fått upp en eld och tyckte att min situation var helt okej. Jag värmde stenar som jag sedan hade instoppade i armhålor och skrev för att hålla värmen.
Denna "stenidé" är en konst i temperaturbedömning. Jag har två brännblåsor i ljumsken som bevis...

När jag då sitter där. Ensam i skogen, två minusgrader kanske, en värmande elds sprakande är allt som hörs och man känner sig som ett med naturen. Det är då inte konstigt att jag börjar spekulera i om det inte är såhär Pappa Gud i Himmelen vill ha oss?
Se oss klara oss utan (extrema) besvär i den värld han skapat. Jag tror nog att det är så och förstår att det fortfarande finns en möjlighet i vår moderna värld att lämna allting, och som sagt vara ett med den natur vi allt mer trycker undan.
Jag känner frid i kroppen och tänker; "Här kan inte civilisationen nå mig..."

Då hör jag en svag melodi.
Jag lyssnar och inser att ljudet av låten "Fågeln Roger" ljuder genom skogen. Närmsta plutonskamrat är minst en kilometer bort men vinden ligger rätt och för denna avvart och inavelsvarelse i musikvärldens skräniga brunstläte till mig via en avlägsen Sony Walkman.
Den är inställd på "repeat"

Norgan (osäkert); "Osäkrar?"

Sitter för ovanlighetens skull och surfar vid en av Försvarets datorer. Det känns mysigt med fläkten som surrar, den roliga versionen av Internet Explorer (som någon lustig person döpt till "Vodka Explorer") och killen en bit bort med långt blont hår i en bena.
Han snörvlar och nynnar för sig själv där borta.

Jag tror det antingen är ledmotivet till Rederiet eller Bokstund. Det är svårt att höra.
Bokstund var det där barnprogrammet när två större killar och en liten sätter sig på en flygande matta tillsammans med en koffert full av böcker men de får inte plats så den lille och kofferten sparkas av och de stora killarna far iväg på mattan med böckerna. Då tar den lille killen och sätter sig i kofferten och far iväg i denna.

Detta är ju självklart inte juste av de större pojkarna. Och många tycker säkert att de bord låta lill-killen flyga me på mattan någon gång. Men, NEJ! Varje gång far de ifrån honom så att han får åka unken koffert istället.

Frågar du mig ska de straffas hårt och skoningslöst enligt inkapaciteringsteorin. Den bygger på den oemotsägliga förutsättningen att en brottsling bakom lås och bom inte kan begå vidare taskigheter, i varje fall inte utanför murarna för densammes fängelse där vi antar att lill-killen har sitt hem (och numera fristad för mattfärder i alla väderstreck). Om de inte har några fler skumraskaffärs-kompisar på utsidan som fortfarande går fria och kan utföra djäkelskap. Då ska de också låsas in.

Denna teori (inkapaciteringsteorin) ligger till stor grund för påföljdssystemen i många amerikanska delstater och leder ofta i praktiken till en stor andel mycket långa fängelsestraff eftersom de kan döma en för 20 olika brott á 5-15 år i kurran samtidigt vilket i slutändan blir en sisodär 150-200 år.
I Svea Rike döms man ju endast för det brott som ger högst straff. Inkapacitering kan även berättiga straff som dödsstraff och stympning. Riktigt hur vet jag inte. Men inte ska de stor killarna sitta 200 sköna år med alla sina lemmar i behåll. Nänä...

Annars gillade jag Bokstunds inledningsnutt. Den gick ungefär så här:

Dede-deoow dede-deow dedededededeoow,
Dede-deoow dede-deow de-de-dede-deoow,

Dede-deoow dede-deow dedededededeoow,
Dede-deoow dede-deow de-de-dede-deoow,

DEOW-dede DEOW-dede dede-de-dedede
DEOW-dede DEOW-dede dede -- de

Och sen tog man det från början igen. Klämmig låt.

Borde egentligen ut och springa nu men vi får se vad det blir med det. Ska nog vika ihop min tvätt först.
I övrigt dedikerar jag denna till Mastodontfilms-Norgan. Han har tyvärr lämnat oss men vi vet alla vad ett avbrott innebär...