Efter ett långt uppehåll kommer jag härmed igen.
En 10-15 veckors period av mitt liv har varit en tid av relativt stora förädringar.
Och jag måste säga att jag är nöjd. Det känns väldigt bra när jag tänker efter ordentligt på vilken riktning mitt liv har tagit.
Visst kan det vara jobbigt om man tar vissa delar för sig själva, men i helheten så har jag styrt upp den här båten på lugnt vatten.

Numera slappnar jag av och försöker bygga upp ett bra stadigt torn i livet av diverse nya vänner, uppgifter och intressen.
Kärleksfronten sneglar man ju på med intresserade ögon men jag känner att det löser sig så småningom. Det ska gå långsamt nu har jag bestämt. Inget stressande att något ska vara "som jag vill ha det".

Det känns ledsamt att vissa ansikten försvinner om man inte anstränger sig för att hålla dem kvar. Men till viss del är det ju oundvikligt, men en viss insats kommer jag att fokusera på där.
Saker och folk förändras och då gäller det att vara snabb och få in en fot i ett fördelaktigt läge.

Det verkar ju som om jag blivit väldigt allvarligt och livsbegrundande. Men det är man ju hela tiden egentligen. Bara att jag kände ett behov att få ner det i pränt så det blir klart och tydligt.
I övrigt är jag jäkligt glad för det går ju som sagt nu, rätt bra.

Ska tillbaka upp till Luleå imorrn för en veckas ledarskapsutbildning.
Kommer säkert bli några "Jag-Heter-Olle-Vad-Heter-Du?"-lekar och sånt. Men det är väl bra. Mazariner kommer väl att förekomma likväl. Så det blir nog bara fint ska ni se.
Då kan man ju sätta in det fint i CV:t sen. då har jag tre meriter att konkurrera med.

1. Utbildningen i gruppledarskap som nämndes ovan.
2. Rätt duktig på att köra traktor.
3. DM-guld (för högstadieskolor) i gymnastik (ringar) 01 och 03

Känns bra att komma ut i arbetslivet sen med redigt kött på benen sen.
Sen har jag hört att det är kaos i Burma också. Lyckades pricka in en hyfsat röd tröja igår så jag spelade på att vara fullt politiskt medveten. Öven om det kanske inte var så svårt med just det där i burma men jag gör det i övrigt också.
Om ni misstänker mig för att inte vara en globalpolitisk allmänvetare så är det bara att fråga om jag är det. Det är lätt att ta reda på. Jag kommer att svara "ja" fast sanningen är "nej".

Så Summa summarum: Nisse är en frikyrklig Johnny Cash och jag mörkar min okunskap.
Ska skriva något med fräs i imorrn. Om död och maränger och en frystorkad påse med lapskojs.
Men det blir då. och då är då och nu är nu och nu ska jag gå.
Adjöken