Överallt runtomkring mig springer grabbar i ljusblå träningsoveraller.
Rakade skallar överallt och jag känner en stark och svidande doft av gammalt svett.
Jag är otroligt trött och måste bara bajsa.
Sen inser man att det är ca 7 kilometer kvar.
Jag snörper av tarmen och fortsätter.
Jag är stationerad i 2:a Flygbassäkpluton, 1:a Insatskompaniet på F21 i Luleå i svenska försvarsmaktens tjänst. Det vill säga jag gör lumpen. Har nu gjort det sen 4 veckor tillbaka. Och jag har på denna korta tid lärt mig väldigt mycket nytt. Det här med att snörpa av tarmen och kunna hålla emot den mest akuta bajs-/kissnödighet har vissat sig vara en av de mest värdefulla. På något sätt så vill alltid tarm och task inte tömmas förrän en ny övning har påbörjats.'
Lumpen är omgiven av både underbara försköningar och skräckinjagande varningar.
Och visst är det ett fascinerande idé det här med militären.
Först ska det ju sägas att det är oftast jobbigt och man är konstant trött.
Som ni alla vet så ska detta uttalande följas upp med att jag säger att allt är roligt samtidigt.
Oavsett om i tror mig är fallet så.
Det trevligaste är hur fort man kan lära känna 40 personer bara man klumpar ihop dom tillräckligt. En annan kul grej är hur man endast tilltalar varandra med efternamn. Det känns som man har klivit rakt in i en 50-talsfilm när man får säga; "Kan Karlsson klia mig på låret"?
Appropå namn så dök "militära" smeknamn upp redan efter en vecka.
Vi har Backhopparn, Polschki, Sniper, Bilbo, Foppa osv...
Oerhört löjligt, men dat kom helt naturligt. Det är en konstig jar-gong.
Den är grabbig, jar-gongen. Det mest frekventa samtalsämnena innefattar oftast saker som;
- "supa"
- "knulla"
- "vapen/krig"
- "öl och sprit"
- "rattar/tuttar/bröst"
Vi har 4 befäl. Vi hade 5, men sergeanten/kadett åkte tillbaka i fredags. Han fick en flaska whiskey av oss.
I varje fall så har vi 4 befäl över vår pluton. Högsta hönset är Kapten Hofslagare.
(Får man det efternamnet så har man nog inte så många andra yrken att välja på, som att en brittisk ung Jeeves inte skulle växa upp och bli betjänt. Det vore ju skandal)
Sen har vi tre löjtnanter som instruktörer.
Vi har Borsgård. Han ansvarar för vår "stridsutbildning". Den enda jag vet som kan dra ett skämt och ändå se helt uttråkad ut.
Vi har Johansson. Han ansvarar för att att vi blir tränade. Karln blir ALDRIG trött. Tränad som ett as! Vi kallar honom "Scary Eyes" för han har så läskiga ben... ...nä, skoja bara. Ögon såklart. Kul.
Sen har vi Brännvall. Skön och väldigt rolig kille som kan måla upp ett scenario:
"Ni är tamejfan inte här för att klappa mormors katt. Ni ska bli hänsynslösa XY-mördare. Jag är fan inte nöjd förrän ni näääääästan står utpekade i Aftonbladet som den nya Flinken. Och sköter ni er inte så ska jag fan mata er med "bajsmackor" (läs. "jobbiga uppgifter") tills ni tamejifan storknar."
Alla tre är kompetenta och trevliga så länga man sköter sig. Men de har slänger ut sig vissa klyschor som jag inte är villig att hålla med om.
Teorin.
Löjtnant Johanson, Stora Skyttebanan, föreläsning om stridsteknik:
"...och om det blir för nära så ska ni fan bita dom. I krig och kärlek är allt tillåtet!"
Om vi tar detta uttryck och sätter in i verligheten:
Flygöversten: "Dagens övningar består av ett bombanfall mot Säffle. Säffle ska jämnas med marken klockan fjortonhundra. Det är nämligen en jävel som bor där som är nere i samma servitris som jag. Verkställ!!
Det håller ju inte som ni förstår.
Teorin.
Löjtnant Borsgård, korridoren, prat om diverse:
"...jaja, i sådana fall får ni göra det. Men bara då. Som man säger, undantaget bekräftar regeln."
Och i verkligheten:
Regel: Det regnar alltid om somrarna.
Undantag: Det är vackert väder ibland.
Regel: Människorna är av gudomligt ursprung.
Undantag: De som härstammar från aporna.
Regel: I Kina värnar man sig om sina kulturpersonligheter.
Undantag: De som sitter i fängelse.
Regel: Sveriges försvar är bäst i världen.
Undantag: Andra länders försvar.
Regel: Sveriges kung heter Pelle Liffner.
Undantag: Att han inte heter det.
Alla dessa regler ar således undantag och är då följdaktligen sanna.
Jag återkommer.
1 kommentar:
äntligen! Du kan nu även läsa mig på olpaskal.blogspot.com
fast i hemlighet
Skicka en kommentar